Minskat överskott i statens budget ökar lånebehovet

Pressmeddelande 27 oktober 2022

En snabb inbromsning i ekonomin bidrar till att statens finanser försvagas nästa år, enligt Riksgäldens nya prognos. Budgetsaldot tyngs även av tillfälliga faktorer som åtgärder kopplade till det höga elpriset. Det medför ett ökat lånebehov för staten, vilket Riksgälden finansierar med kortfristig upplåning.

Sedan majprognosen kan vi konstatera att inflationen har fortsatt att stiga och räntorna blivit högre, samtidigt som ekonomin bromsar in. Det är ett läge där utvecklingen framåt i hög grad påverkas av osäkra omvärldsfaktorer samt den penning- och finanspolitiska responsen. Vi ser framför oss ett ökat lånebehov som vi finansierar med kortfristig upplåning, säger riksgäldsdirektör Karolina Ekholm.  

Snabb inbromsning i Sverige och världen

Den svenska ekonomin bromsar in samtidigt som inflationen är den högsta på flera decennier och räntorna har stigit. Riksgälden bedömer att ekonomin krymper nästa år och att arbetslösheten ökar. Sammantaget har den förväntade makroekonomiska utvecklingen en negativ påverkan på statens budgetsaldo.

Överskottet i statens budget minskar

Budgetsaldot påverkas även negativt av förväntade utbetalningar av elpriskompensation i någon form. Riksgäldens nya prognos pekar på mindre överskott i år och nästa år än förra prognosen. För det nya prognosåret 2024 bedömer Riksgälden att överskottet krymper ytterligare. Budgetprognosen är förknippad med stor osäkerhet. Särskilt stor osäkerhet råder kring utflöden från skattekontot och andra tillfälliga in- och utbetalningar kopplade till det höga elpriset, som flaskhalsintäkter och elpriskompensation.

Prognos för svensk ekonomi och statsfinanserna
Föregående prognos (maj -22) inom parentes202220232024

BNP-tillväxt (årstakt i %)

2,4 (2,2) 

-1,0 (1,8)

1,3

Arbetslöshet (% av arbetskraften)

7,4 (7,5)

7,9 (7,2)

8,3

KPIF-inflation (årstakt i %)

7,8 (5,5)

5,4 (2,8)

1,8

Budgetsaldo (miljarder kronor)

91 (102)  

27 (75)

12

Statsskuld (miljarder kronor)

1 132 (1 103)

1 117 (1 026)

1 109

Statsskuld (% av BNP)

19 (19)

18 (17)

18

Offentliga sektorns skuld (% av BNP)

33 (33)

31 (30)

31

Ökad kortfristig upplåning

Riksgälden möter det större lånebehovet med statsskuldväxlar och annan kortfristig upplåning. Emissionerna i nominella och reala statsobligationer ligger kvar på nuvarande volymer, medan det planerade obligationslånet i utländsk valuta flyttas från 2022 till 2023.

Statens upplåning, miljarder kronor
Föregående prognos (maj -22) inom parentes 202220232024
Nominella statsobligationer 46 (46) 40 (40) 40
Realobligationer 9 (9) 9 (9) 9
Gröna obligationer 0 (0) 0 (0)   0
Statsskuldväxlar, stock vid årets slut 83 (83) 158 (103) 140
Obligationer i utländsk valuta  0 (20) 22 (0) 0

Statsskulden fortsätter att minska

Vid slutet av 2021 var statsskulden 1 204 miljarder kronor, vilket motsvarar 22 procent av BNP. Den beräknas minska till 1 109 miljarder kronor 2024, vilket innebär att statsskulden landar på 18 procent av BNP i slutet av prognosperioden.

Den offentliga sektorns skuld, den så kallade Maastrichtskulden, väntas minska från 36 procent av BNP i slutet 2021 till 33 procent 2022 och 31 procent 2023 respektive 2024. Det här måttet används vid internationella jämförelser och det är också detta mått som avses för skuldankaret på 35 procent av BNP (± 5 procentenheter) i det finanspolitiska ramverket.

Rapport: Statens upplåning – prognos och analys 2022:3

Rapporten presenteras på en digital pressträff i dag 27 oktober kl. 10.00.

Följ livesändningen av pressträffen här

Journalister kan mejla frågor till press@riksgalden.se för besvarande under pressträffen. För mer information eller intervjuförfrågningar, kontakta Riksgäldens pressfunktion: 08 613 47 01, press@riksgalden.se.

Preliminärt datum för publiceringen av Statsupplåning – prognos och analys 2023:1 är den 23 februari 2023.

 

Åsa Elm, pressansvarig. Porträttbild

Presskontakt

Riksgäldens verksamhet ska präglas av en öppenhet gentemot allmänheten och media. Rätten till insyn i myndigheters verksamhet är en grundsten i den svenska demokratin.

Vår pressekreterare hjälper dig att komma i kontakt med rätt person så att du snabbt och enkelt får svar på dina frågor. Pressekreteraren kan också förse dig med material, besvara övergripande frågor om vår verksamhet och kommande publiceringar.

Åsa Elm
Presstelefon: 08-613 47 01
Mobil:  076-100 63 56
E-post: Åsa Elm