På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Vi använder också kakor för webbanalys så vi kan förbättra vår webbplats. Mer om kakor (cookies).
Avgifter till insättningsgarantin
För att beräkna avgifterna till insättningsgarantin samlar Riksgälden årligen in uppgifter om varje instituts totala garanterade insättningar och värden på ett antal olika riskindikatorer.
Institutens sammanlagda avgifter till insättningsgarantin för ett år ska motsvara 0,10 procent av de garanterade insättningarna vid utgången av föregående år.
De totala avgifterna för 2022 var cirka 2,1 miljarder kronor.
Rapportering 2023
Nytt för år 2023 är att den fysiska blankett som avgiftsskyldiga tidigare skickat in till Riksgälden har ersatts med digital inrapportering via Finansinspektionens rapporteringssystem Fidac. De uppgifter som avgiftsskyldiga ska rapportera in via Finansinspektionen för att Riksgälden ska kunna fastställa avgiften framgår i dokumentet Upplysningar till uppgiftsblanketten. Uppgifterna ska vara granskade av institutets externa revisor.
Upplysningar till uppgiftsblanketten
Den digitala blanketten, i förekommande fall revisorsyttrande samt andra relevanta underlag ska rapporteras in via Finansinspektionens rapporteringssystem Fidac senast den 1 juli varje år.
För att rapportera in uppgifter loggar rapportören in i Rapporteringsportalen på Finansinspektionens webbplats.
Inrapportering i Fidac kan göras från och med den 13 mars 2023 till och med den 1 juli 2023.
Finansinspektionens rapporteringsportal
Så beräknas avgiften
Institutens avgifter till insättningsgarantin beräknas utifrån ett antal riskindikatorer och institutens garanterade insättningar per den 31 december närmast föregående år. Institutens avgift påverkas också av att det totala avgiftsuttaget ska uppgå till 0,1 procent av totala garanterade insättningar.
Utifrån riskindikatorerna beräknas en riskpoäng för varje institut. Utifrån riskpoäng delas sedan instituten upp i olika riskklasser. Institutets riskklass och storlek på garanterade insättningar avgör sedan vilken avgift som institutet får betala.
För att det totala avgiftsuttaget ska uppgå till 0,1 procent av totala garanterade insättningar används en justeringskoefficient. Uppgår exempelvis 0,1 procent av totala garanterade insättningar till 1 500 miljoner kronor och beräknade totala avgifter innan justeringsfaktor till 1 470 miljoner kronor kommer varje instituts beräknade avgift att justeras upp med justeringsfaktorn 1,02 (1 500/1 470 = 1,02).
Dessa riskkategorier och riskindikatorer samt respektive viktning beaktas i avgiftsmodellen:
| Vikt | |
|---|---|
| Kapital | 18% |
| Bruttosoliditet | 9% |
| Kärnprimärkapitalkvot | 9% |
| Likviditet och finansiering | 18% |
| Likviditetstäckningsgrad (LCR) | 9%* |
| Stabil nettofinansieringskvot (NFSR) | 9%* |
| Tillgångskvalitet | 13% |
| Andel nödlidande lån | 13% |
| Affärsmodell och styrning | 13% |
| Riskviktade tillgångar/totala tillgångar | 6,5% |
| Avkastning på totalt kapital | 6,5% |
| Potentiella förluster för insättningsgarantisystemet | 38% |
| Systemviktigt institut | 15% |
| Ej intecknade tillgångar/garanterade insättningar | 23% |
| Summa | 100% |
* Inom riskkategorin likviditet och finansiering ska från och med avgiftsuttaget 2022 riskindikatorerna likviditetstäckningsgrad och stabil nettofinansieringskvot användas. Vid avgiftsuttaget 2021 användes endast riskindikatorn likviditetstäckningsgrad.
Vid omräkning av uppgifter till SEK ska garanterade insättningar räknas om till den kurs som fastställs av Nasdaq Stockholm per den 31 december.
För övriga uppgifter ska den valutakurs som tidigare använts vid bokslutet användas.
Nuvarande avgiftsmodell
Den nuvarande avgiftsmodellen infördes den 1 januari 2021. EU:s insättningsgarantidirektiv ligger till grund och varje medlemsland kan utifrån direktivet utforma en metod för att beräkna avgiften.
När Riksgälden utformat den nya avgiftsmodellen har hänsyn tagits till de riktlinjer som Europeiska bankmyndigheten (Eba) har utfärdat.