På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Vi använder också kakor för webbanalys så vi kan förbättra vår webbplats. Mer om kakor (cookies).
Avgifter till insättningsgarantin
För att beräkna avgifterna till insättningsgarantin samlar Riksgälden årligen in uppgifter om varje instituts totala garanterade insättningar och värden på ett antal olika riskindikatorer.
Institutens sammanlagda avgifter till insättningsgarantin för ett år ska motsvara 0,10 procent av de garanterade insättningarna vid utgången av föregående år.
De totala avgifterna för 2022 var cirka 2,1 miljarder kronor.
Uppgiftsblankett 2022
Riksgälden skickar ut årets blanketter i slutet av mars till berörda institut. Uppgifterna ska vara inne senast den 1 juli 2022.
Så beräknas avgiften
Institutens avgifter till insättningsgarantin beräknas utifrån ett antal riskindikatorer och institutens garanterade insättningar per den 31 december närmast föregående år. Institutens avgift påverkas också av att det totala avgiftsuttaget ska uppgå till 0,1 procent av totala garanterade insättningar.
Utifrån riskindikatorerna beräknas en riskpoäng för varje institut. Utifrån riskpoäng delas sedan instituten upp i olika riskklasser. Institutets riskklass och storlek på garanterade insättningar avgör sedan vilken avgift som institutet får betala.
För att det totala avgiftsuttaget ska uppgå till 0,1 procent av totala garanterade insättningar används en justeringskoefficient. Uppgår exempelvis 0,1 procent av totala garanterade insättningar till 1 500 miljoner kronor och beräknade totala avgifter innan justeringsfaktor till 1 470 miljoner kronor kommer varje instituts beräknade avgift att justeras upp med justeringsfaktorn 1,02 (1 500/1 470 = 1,02).
Dessa riskkategorier och riskindikatorer samt respektive viktning beaktas i avgiftsmodellen:
| Vikt | |
|---|---|
| Kapital | 18% |
| Bruttosoliditet | 9% |
| Kärnprimärkapitalkvot | 9% |
| Likviditet och finansiering | 18% |
| Likviditetstäckningsgrad (LCR) | 9%* |
| Stabil nettofinansieringskvot (NFSR) | 9%* |
| Tillgångskvalitet | 13% |
| Andel nödlidande lån | 13% |
| Affärsmodell och styrning | 13% |
| Riskviktade tillgångar/totala tillgångar | 6,5% |
| Avkastning på totalt kapital | 6,5% |
| Potentiella förluster för insättningsgarantisystemet | 38% |
| Systemviktigt institut | 15% |
| Ej intecknade tillgångar/garanterade insättningar | 23% |
| Summa | 100% |
* Inom riskkategorin likviditet och finansiering ska från och med avgiftsuttaget 2022 riskindikatorerna likviditetstäckningsgrad och stabil nettofinansieringskvot användas. Vid avgiftsuttaget 2021 användes endast riskindikatorn likviditetstäckningsgrad.
Vid omräkning av uppgifter till SEK ska garanterade insättningar räknas om till den kurs som fastställs av Nasdaq Stockholm per den 31 december.
För övriga uppgifter ska den valutakurs som tidigare använts vid bokslutet användas.
Nuvarande avgiftsmodell
Den nuvarande avgiftsmodellen infördes den 1 januari 2021. EU:s insättningsgarantidirektiv ligger till grund och varje medlemsland kan utifrån direktivet utforma en metod för att beräkna avgiften.
När Riksgälden utformat den nya avgiftsmodellen har hänsyn tagits till de riktlinjer som Europeiska bankmyndigheten (Eba) har utfärdat.